Vaknade tidigt idag, kanske pga den härliga känslan efter igår när jag och Magica var i Åstorp. Måste säga att som "gammal" tävlingmänniska har jag faktiskt saknat den där härliga känslan av att tävla. Spänningen, lite nerver och känslan av ett kvitto på att man gjort sitt jobb. Skillnaden mellan hund och vattenskidor är ju dock att man slipper stå och frysa på en brygga för att hoppa i vattnet kl 8,30 på morgonen.

   Egentligen har jag ingen tävlingsfärdig hund men målet med att prova var först att HA KUL, se om vi kunde komma in på en ganska okänd plan och ändå få nån fokus från Magicas sida och klara att göra nåt med den störning som trots allt uppstår.

   Det finns så många saker jag är nöjd med när det gäller denna hund just nu. Först och främst så har hon alltid varit så svår att få motiverad i lydnad, hon har tröttnat oerhört fort när vi tränat och som sagt har det funnits andra hundar på plan har det varit ganska omöjligt att få henne med sig. Under 2012 har jag tränat mer lydnad med Spira och med Magica, nästan bara kört lite fix, trix och så fick hon gå på agility eftersom hon gillat det bättre. Under vintern här har vi dock tränat lite och dem senaste tre veckorna har jag kört rätt friskt med henne på olika planer och med mer störning. Vissa dagar har jag gett mig på att köra två pass bara för att jag gav mig den på att klara av att träna mer.

   Det bästa med Åstorp var att man inte fick några poäng utan istället en bedömning på vad man gjorde, lite att tänka på helt enkelt. Vissa saker som jag tycker har kunnat funka innan gick väl sådär och andra som jag var osäker på gick bättre om man nu tittar resultatmässigt. Och vad kan man begära med en matte som aldrig haft en hund som hon tränat innan och jag kom på att enda gången jag sett en tävling var på Bäst i Väst i fjol.

   Dem orosmoln som funnits i mitt huvud har varit -Tänk om nån flyger på henne på platsen och om hon sticker iväg sådär hasta la vista och jag inte kan kalla in henne. Men  den biten gick ju trots allt bra. Vissa saker är ju lite konstiga som att visa tänder, om man sitter vid mattes sida istället för att stå som på utställning, så vill man upp och hälsa.

Linförigheten har aldrig varit Magicas starka sida. Svängar, helt om är lite jobbigt att få med henne men i transporterna har hon bättre attityd och ser ganska glad ut. Så bedömningen Tappar nos något, ser trevligt ut för övrigt är jag så nöjd med.

Inkallning med bedömning Snyggt, känns också fint då vi nästan aldrig tränar det.

Apport, hopp gick också riktigt bra.

Helheten Trevligt ekipage.

   Jag är så nöjd och glad och tyckte det var super kul. Min Magica är sänd från ovan brukar jag ju säga, eftersom hon kom till mig på ett lite märkligt sätt på Fars dag samma år min pappa hade gått bort. Igår mediterade jag en stund på mitt på dagen och så bad jag honom att hjälpa mig lite extra   . Fick en härlig känsla och kände en stark närvaro från min pappa och när jag kom hem sent igår så kom jag på att det var på dagen 4 år sen han gick bort. Så nog var han med mig min älskade pappa.       

  Nu "tuffar" vi på ett tag till medan energin hänger i så får vi se vart vi landar. Och så passar jag på och tacka bästa Sara som varit min inspirationskälla och bollplank. Kram på er.